Jag tittar alldeles för sällan på lekplatsen. Idag är allt en enda röra. Och grått är det där uppe också. Grått och blaskigt, det hänger i luften som vanligt. Och lekplatsen den står kvar och någon har dragit bort mattan som skyddar sandlådan. Hästarna som ungarna kan gunga på är målade i grälla färger. Eller kanske inte, kanske bara färglada färger. Glada färger. Perspektiven, benny, perspektiven!
Och jag tittar alldeles för sällan på lekplatsen. Den står liksom lite otillgängligt till från där jag har mitt skrivbord. Om jag lutar mig framåt så kan jag se den. Men det gör jag för sällan, som sagt. I alla fall. Andra mars och det är grått och lekplatsen står kvar och jag är alldels för bakis och jag måste plugga. Men men.
Snart går solen upp igen. Imorgon redan. Yeeeheeeeeesss!
Och jag tittar alldeles för sällan på lekplatsen. Den står liksom lite otillgängligt till från där jag har mitt skrivbord. Om jag lutar mig framåt så kan jag se den. Men det gör jag för sällan, som sagt. I alla fall. Andra mars och det är grått och lekplatsen står kvar och jag är alldels för bakis och jag måste plugga. Men men.
Snart går solen upp igen. Imorgon redan. Yeeeheeeeeesss!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar