Idag har jag en segdag. Jag vet vad jag borde göra men hur jag än försöker så blir det aldrig som jag vill. Jag pallrar mig upp för backen till Carolina Rediviva och sätter mig fint vid bänken, men sen letar jag bara anledningar att gå därifrån. Idag var det en lunch som stod för frestelsen. Jag gled ner till VG med alla andra och hamnade framför en soppa.

Det var härligt där i solen och ju mer jag sitter i dess sken tänker jag på min lilla idé. Tiden börjar ta slut nu dock. Tanken som växer är att jag ska dra. Finito, slut, the end. Inte för evigt, ånej, utan bara för en stund. Ett par dagar, en vecka eller så. Sätta mig på flyget eller nåt och rulla tummarna på något annat ställe ett tag. Jag kan ju ta med mig lagboken, liksom.

Det är inget som driver mig bort, jag menar det är ingen flyktrutin eller nåt, bara en fix idé. Tänk att ligga på en strand ett par dagar istället för att dricka katolikens kaffe på Carro.

Ja, det vore något det. Men det går ju inte.