Föreläsning idag. Pm-föreläsning. På ren svenska betyder det att jag gick upp i onödan. En massa tjafs om saker som jag redan vet men som jag ändå inte kommer bli bättre på. Detta plus trettio sekunders prat om mitt PM-ämne. Undrar hur jag hade formulerat det på smutsig svenska.

Satt i telefonkö hos Telia idag i ca 35 minuter. De hade "glömt" att ta bort en del tjänster som jag inte vill ha och som de nu fakturerade mig. Ajabajja Telia! Sen satt jag i telefonkö i ytterligare 10 minuter hos min bank. De ville debitera mitt konto för tjänster som jag som student egentligen ska få gratis. Men det är fixat nu. Så: tack banken! Även om ni stänger Lydmar.

Kösamhälle, vad är det?

Äcklet håller annars i sig. Den är seglivad.

"Nu tittar han på mig igen. Den här gången tänker han tilltala mig, jag styvnar till. Det är inte sympati som råder mellan oss: vi är lika, det är alltihop. Han är ensam liksom jag, men han har sjunkit djupare in i ensamheten än jag. Han väntar nog på sitt Äckel eller något i den stilen. Det finns alltid människor nu som känner igen mig, som tänker sedan de noga har betraktat mitt ansikte: "Den där hör till oss." Nåå? Vad vill han? Han måste i alla fall veta att vi inte kan göra någonting för varandra. Familjerna sitter i sina hus mitt ibland sina minnen. Och här är vi två vrak utan några minnen. Om han plötsligt reste sig, om han tilltalade mig själv skulle jag hoppa högt."

Är det sanning eller verklighet? Jag lutar åt det senare trots att det är hämtat från Sartre. Nåväl.

Borde verkligen läsa de där rättsfallen. Vart har glädjen tagit vägen som ja kände igår. Kan inte ens fatta att det var igår. Låt gå då. Får väl läsa det. Trots att jag bara vill kolla på Tv. Kronprinsessan och Prison Break.

Imorgon: Rättsfallsseminarium.