Satt i köket och åt nyss. Köttbullar, en hög med broccoli och morötter osv och potatismos. Det blev en kopp te på det. Äta måste man ju, dricka måste man ju. Gick sen från det i ljus badande köket till mitt rum. Ett rum förlagt i dunkel. Men det var fint! Tro inget annat! Det var fint och vackert. Musik spelade och i gråheten kände jag mig hemma.

Pustar ut.
Men dagen är förlorad. Snart kommer kvällen och natten. Tack och lov. För idag alltså. Eller för det här dygnet ska jag kanske säga. Anyway. Pubrunda är det som stundar. Är inte på humör egentligen, men vad gör man inte. Vad gör man inte för sig själv.
Pustar in. Pustar in livet. The show must go on... Kan du resten?
1 kommentar:
Jag känner mig oxå hemma i ditt rum... Vad du får allt att låta eländigt? Du har övergått från realist till pessimist. - Vad sägs om en kram? Kraaaaaaaam!
Skicka en kommentar