When did I start living my own life? När började jag leva mitt eget liv. Jag antar att svaret är ganska enkelt: från första början.

Men ändå, på allvar, när började jag sköta om mig själv, fatta mina egna beslut, gå mina egna vägar? När bestämde jag själv vad jag ville äta till middag?

Allt det där känns så självklart nu. Så självklart att jag till och med glömt när det började.

Igår var sista dagen på jobbet. Inte innan semestern eller så, utan absolut sista dagen. Lämnade in mitt passerkort och bjöd på tårta. Fick en blomma.

Så var det äventyret slut.

Vad var det Boye skrev? "Den mätta dagen är aldrig störst, den största dagen är en dag av törst"? Kommer inte riktigt ihåg. Men jag är fan inte törstig.

Människor omkring oss påverkar oss. Jag skriver oss för jag misstänker att det är en företeelse som gäller för de flesta av oss. När en nära vän är glad smittar det av sig och när denne sedan är nedstämd intar dessa känslor våra känslosystem i lika stor utsträckning. Vi är sociala varelser. Hur mycket vi än försöker att inte vara det.

Idag ska jag hämta ut min tenta. Sen ska jag köpa en present till brorsan. Eller tvärtom. Skitsamma.

Borde svara på e-mail också. Vill verkligen göra det. Men jag vill också samtidigt vara i rätt sinnesstämning.

Sen så vill jag kontakta två av mina barndomskamrater. De två bästa. Vi tre brukade springa runt i skogen i Fagersjö och låtsas att vi var utsända av någon god makt. Vi slogs mot skuggan och hans kumpaner.

Men får se hur det blir med det. Imorgon åker jag i alla fall till brorsan i Eskilstuna. Ska bli skoj. Kommer hem torsdag eller fredag. Sen på måndag börjar jag på nya jobbet. Lite spännande, lite läskigt, lite roligt. Ska nog gå bra.

Nu: duscha och sen cykla in till stan
Ikväll: Spela singstar med några polare från jobbet, förlåt, förra jobbet…
Imorgon: åka till brorsan