torsdag, augusti 31, 2006
Så var det DAGS! Idag har jag varit på registrering. För tredje gången stegade jag in på gamla juridicum och sa kort och gott att jag visst skulle vara med den här terminen. Sen fick jag punga ut med 280 kronor för lite material osv.
Det satt en liten väktare i hörnet där i Grotiussalen. Vad han gjorde där, det var lite oklart. Kanske skulle han vakta alla de miljoner som institutionen håvade in på materialförsäljningen. Kanske skulle han se till att anstormningen av studenter inte blev så massiv för de tre damer som med all sin yrkesheder och korrekthet sålde materialet eller prickade av de våldsamma studenterna på listan. Kanske hade han paus och ville slappna av lite i en lugn lokal, för folktomt var det. Ja, bortsett från de tre damerna, väktaren och jag och Mr R då.
Vi hade gått till institutionen lite senare än vi hade kunnat och klokt var väl det. Gick hur smidigt som helst jämför med tidigare terminen när jag likt de flesta andra blodsugande jurister hängt på låset.
Lite senkommen var jag därför när jag sedan mätte upp Ms R på stan och vi begav oss till Café 018 för ett slags firande. Det var nämligen där vi hade fikat bland de första gångerna för ett år sen. Vi skrev till och med in oss i caféets gästbok. Vi hade tänkt göra det igen, men vi blev avbrutna av vår egen företagsamme stockholmare från Iran. Men trevligt var väl det iofs.
I övrigt bjöd inte dagen på så mycket. Bortsett från en begynnande halsont. Och jag som hade tänkt aktivera mig fysiskt. Nåja, får väl skjuta på det.
Imorgon: Introduktion till T3 i Universitetshuset
söndag, augusti 27, 2006
Idag är sista dagen på sista veckan på sista sommaren. Sista dagen på det sista av det mesta när jag tänker efter. Men det är ju det som är så underbart med livet antar jag. Eller antar och antar, så är det. Rätt och fel, allt på en gång. Det blir en hejdundrande pannkaka i slutet. Sylt nån?
Som en gigantiskt förlossning har det varit dock. Velande satt jag runt hörnet och undrade om jag nånsin skulle förlösas, men som på en given signal tog vi oss i kragen och drog oss ur. Perverst? Kanske, men välkommen till livet.
Jag krälade mig ur det stora skötet, navelsträngen klippte jag själv och nu står jag här, rentvättad och med det sista glaset vin i handen. Verkligheten tejpade fast sig själv runt huvudet, den river och sliter. Blodet rinner. Sylt nån?
Var på V-dala igår. Bland fem miljarder reccar och annat pack utklädda till allt från flytande dykare via cykelfantaster till östgötariddare. Med norrköpingsmålet i mun stred de tappert. R och jag stod och snackade med några inventarier och inte blev vi klokare för det. Men det var det nästan värt. Även om promenixen hem var lite väl.
När jag väl kom hem skymtade jag sen Pontus Pilatus och jag förstod att pannkakan snart var klar. Mjummy.
Men det känns skönt att komma igång igen. Jag är ganska taggad inför T3. Konstigt det där. T2 slutade ju som den slutade. Det var en annan pannkaka, eller snarare en liten plätt när jag tänker efter, men ändå. Fast det känns skönt och komma igång igen. t3, here I come.
Sylt nån?
tisdag, augusti 22, 2006
En tredje chans i den akademiska världen. Känn ingen sorg för mig Uppsala. Men varför skulle den?
Anyway, var i Helsingfors i helgen. Det var ju en upplevelse. Om det inte var för det mindre vackra språket skulle den vackra staden vara en högst beboelig stad. Inget fel om språket, men för en som inte förstår det ter det sig minst sagt hackigt och mer eller mindre fult. Men vad är språk?
Helsingfors bjöd på ett kärt återseende och en mängd aktiviteter. Sommaren sista resa? Vem vet. Snart börjar ju i alla fall studierna. T3, även kallat väggen. Måste köpa litteratur snart.
Bjuder på lite bilder från Helsinki.
tisdag, augusti 01, 2006
Rapport från en gryt-hjärna
Bra! Besked är bra! Vi sidan om cykelkrascher, stress på jobbet och bombnedslag i korridoren är det de små sakerna som avgör vardagen.
Om mindre än en månad börjar plugget igen. Termin tre med allt vad det innebär. Ikväll flyttade en ny kille in i korridoren. En utbytis. Såg rätt torr ut. Ungefär som en ortodox jude. Han uppskattade nog inte kondomerna.
Men besked är bra. Då vet man hur man ska förhålla sig. Förhålla. Men vad är besked egentligen. Kanske existerar de inte. När man inte får de rakt ut tolkar man obeskeden. De blir liksom beskedliga. Om än aggressiva.
De slår mot tinningen.
Om tre veckor Helsingfors. I tre veckor jobb. Om tre år nästan slut.
Jag är slut. Slut. På engelska nästan.
Överge inget och du har allt kvar. Så mycket att du inget har till slut eftersom allt du bär är saker från det förflutna. Träffade mitt ex idag.
Tiden ringer medan besked slår mot tinningen. De är fan inte beskedliga.
Nä, jobb var det ja.