tisdag, februari 20, 2007

Det hade snöat under natten så när jag gick hem i förmiddags mötte jag ett gäng traktorer. De skottade snö, körde runt i ring, väntade på förare som pratade i telefon osv. The attack of the traktors? Möjligt. På en och samma plats mötte jag i alla fall fyra traktorer som hade roligt. Möjligen.

en stackars traktor som får vänta på föraren


Sen såg jag några fåglar. Jag reflekterade inte över kvittrandet förrän ett par minuter senare, men jag såg ett tiotal fåglar som ruvade i buskarna. Eller ruvade och ruvade, de stackars fåglarna letade efter mat tror jag. Stackars fåglar.


Sen hörde jag en till traktor. Men det var ingen traktor. Det var en ICA-lastbil. De försöker nog också ta över världen. Lastbilen lät i alla fall som en traktor. Den kanske var transmotorell.


Sen såg jag hunden. Åh, den fina stora hunden. Jag vill säga lilla, det skulle låta så mycket bättre, men den var ju inte liten så jag får kalla den stor. Svart var den också. Nu när jag tänker på det så var det nog inte jag som såg hunden, det var den som såg mig. Och jag som upptäckte att den såg mig. Den drog sin matte med kopplet. Hon stretade givetvis emot, men den stora söta hunden viftade på svansen och ville leka. Det ville jag också men det gjorde jag inte. Tyvärr. När jag gick förbi den sa matten som satt fast i kopplet att det var lugnt att gå förbi. Men jag var inte rädd. Inte det minsta. Jag är ändå hyffsat van vid hundar. Synd bara att jag inte lekte med den, jag gick bara förbi och hunden stod och viftade på svansen i ungefär en halv minut medan jag dumt visade ryggen och gick hemåt.


Sen var det bara fält och sen var jag hemma. Nu tvättar jag och försöker tvinga i mig min medicin. Borde verkligen ta den. Ute på fältet fick jag för mig att juridiken inte passade mig. Ungefär som att juridiken var ett par tre storlekar för liten och inte lät mig tänka fritt.


Tur att jag har Jareborg så får mig att tänka rätt igen.


Nu: Plugga
Sen: titta på Göran Persson, kanske en semla.
Imorgon: Seminarium i straffrätt om försök och förberedelse.

3 kommentarer:

Anonym sa...

Gaaah! Jag vet! Det värsta är att hon upprepade gånger säger till mig att det är normalt slitage. När jag då frågar vad fan för jag ska anses vara skyldig att betala för sånt, säger hon att jag borde skyddat tapeten "mot det vanliga slitaget". Till slut sa jag att hon var en inkompetent människa (men ditt uttryck apa var mycket bättre!) som kunde få komma hem till mig i min nya lägenhet och sätta upp folie på varje vägg. Ditt inlägg om traktorerna var förresten roligt. Har du sett "Bilar"? Kram

Anonym sa...

Bilden du beskrev av traktorerna påminner nämligen om en grej ur Bilar. Den är rolig, du borde se den. Har pratat med hyresgästföreningen och tydligen är det så att du i princip kan göra vad du vill med dina tapeter utan att bli ersättningsskyldig, men när det kommer till dessa typer av fläckar krävs det mer än vanlig tapetsering för att åtgärda problemet. Han sa att det inte var mkt man kunde göra trots att han dagligen får en massa samtal från folk som känner sig illa behandlade och som likt mig säger att de inte hade någon aning om att fläckar kunde uppstå på sånt sätt. Suck.

H. sa...

Transmotorell?! Haha, den var bra. Den borde införas i nationalencyklopedin ;P