sakta, sakta

Det snöar från blå himmel idag. Vackra små vita flingor som tappade från ett klarblått hem högt där ovan. Levda i ett liv av storm med ett sökande som är enormt.

De kraschlandar just nu på en grön gräsmatta.

De senaste två dagarna har jag knäckt nötter. Jag har suttit med en massa rättsfall om ansvarsgenombrott. När man väl får en gåta, då bara måste man läsa den, ju! Jag tror att jag börjar närma mig slutet. Problemet för mig - dum som jag är - är inte att jag inte fattar grejen eller att jag inte förstår kontentan. Problemet för mig - dum som jag är - är att jag gett mig fan på att jag ska förstå varför och hur man kan läsa detta ur högsta domstolens hieroglyfer. Varför, liksom. Som vanligt.

Snart kommer Emma, sen ska jag på basgruppsmöte. Tiden springer, och jag med den! :)