Buhu, så hade jag tänkt börja. Men jag har ingen rätt till det, alla de andra har. Och medan jag sakta kryper ifrån, kryper något annat närmre. Det är ångesten som lurar runt hörnet och nafsar på mina tår. Men jag har kalla öron och kalla fötter.
Det är något skumt över det, trots allt. Det bejakar ingen att värma sina fötter bara för att sparka folk med dem. Man måste ändå bända upp sig för att bli hel. Men jag har inget att klaga på jag, ty det är ju jag som kryper snabbast. Oheligt blir det dock när jag sen ska snyfta till mina egna kråksånger.
Och vad ska man göra åt det? Ja, vad tycker du? Ja du, som sitter där med näsan i blöt inbjuden av en avvisande hand?! Inte mycket att göra något åt kanske, skaka på huvudet och sucka på sned. Det hade jag gjort. Och det gör jag. Kalla fötter och kalla tår. Öronen förfryser här ute i kylan.
Kanske är det projicerat, som man hade sagt. Självvalt. Oönskat ställningstagande.
Jag står dock och faller med det så det finns inte mycket att göra. När jag var mindre sa min lärare att man kan gräva sin egen grop att falla ner i. Och att livet på en skör tråd kan hänga. Men, sa hon, då ska man klättra upp för den tråden, i alla fall om man är kreativt lagd. Min okreativa sida tycker att jag är det.
Men så tågar i alla fall sköna maj in och i dagens är det soligt där det kommer. Det gäller nog bara att hänga på och sen krypa vidare. Nog är det så.
Ja, nog är det så.
Det är något skumt över det, trots allt. Det bejakar ingen att värma sina fötter bara för att sparka folk med dem. Man måste ändå bända upp sig för att bli hel. Men jag har inget att klaga på jag, ty det är ju jag som kryper snabbast. Oheligt blir det dock när jag sen ska snyfta till mina egna kråksånger.
Och vad ska man göra åt det? Ja, vad tycker du? Ja du, som sitter där med näsan i blöt inbjuden av en avvisande hand?! Inte mycket att göra något åt kanske, skaka på huvudet och sucka på sned. Det hade jag gjort. Och det gör jag. Kalla fötter och kalla tår. Öronen förfryser här ute i kylan.
Kanske är det projicerat, som man hade sagt. Självvalt. Oönskat ställningstagande.
Jag står dock och faller med det så det finns inte mycket att göra. När jag var mindre sa min lärare att man kan gräva sin egen grop att falla ner i. Och att livet på en skör tråd kan hänga. Men, sa hon, då ska man klättra upp för den tråden, i alla fall om man är kreativt lagd. Min okreativa sida tycker att jag är det.
Men så tågar i alla fall sköna maj in och i dagens är det soligt där det kommer. Det gäller nog bara att hänga på och sen krypa vidare. Nog är det så.
Ja, nog är det så.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar