Jag har åkt buss själv två gånger idag. Alltså, bara jag och chauffören. Men det har varit en dag fylld av sång ändå. På gatorna i Stockholm och i den Upländska natten. Och vädret har varit underbart.
Imorse begav jag mig in till den lilla storstaden Stockholm för att planera vad Johan ville kalla Stockholm Mentorship Programme. Men jag protesterade. Vi får komma på ett annat namn. Fast vi var hyffsat produktiva ändå. Och jag ska försöka få med Johanna på ett hörn. Hon skulle nog kunna behövas.
Sen begav jag mig norrut till Uppsala. Ut på shoppingrunda. Efter en egenhändigt producerad undersökning av priserna på kurslitteratur för juris kandidat utbildningens första termin kom jag fram till var jag skulle köpa vilka böcker. Ja, jag vet att jag inte skulle köpa några egentligen, men det bara blev så. Kanske blev jag, gud förbjude, distraherad av de trevliga V-Dalingarna? Men över tusenlappen brände jag i alla fall. Och mer blir det imorgon.
Sen var det Reccemottagning. Och vad ska jag säga? Flummigare ställe får man ju leta efter. Det kändes bra till en början; avslappnat och laid back. Men det blev nästa för mycket. För mycket flum. För mycket garv. För mycket oseriösitet. För mycket ironi. För mycket av allt det där. Kanske bor det en liten snobb i mig ändå. Och ett tag ville jag nog bara gå hem. Och byta nation. Till nåt snobbigare. Men jag får se. Det går ju att byta om jag känner mig kvävd av det oseriösa i framtiden. Men det får framtiden utvisa.
Uppsala växer på en. Nästan bokstavligt. Det känns nästan som att dess rötter slagit fäste i mig. Att dess å runnit rakt in i mitt hjärta. Men det går ju i vågor. Som vattnet på ån. Och jag vet inte än. Men dagen har varit lyckad och idag har jag trivits. Men det är en dag imorgon också. Tänk vad jag saknar Mickis. Nästan beroende.
Imorgon: Välkomstprogram och shopping
onsdag, augusti 31, 2005
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar