Hmm, Den stora Stora UniveristetsStaden

Man slängs verkligen runt. Jo, så kan man nog säga. Man slängs runt. Som i en torktumlare. Det tål verkligen att upprepas. Man slängs runt, mentalt och på alla andra vis.

Man slängs verkligen runt i Uppsala. I den stora universitetsstaden. Och jag tror nog att jag gillar det.

Även om pojken inom mig skälver och tyst undrar om det kanske inte vore säkrast att ta det lugnt och krypa ner i något litet hål någonstans.

Den här staden skulle kunna bli hur stor som helst. Hur stor som helst. Det här skulle kunna bli hur stort som helst.

Och jag skälver. Och fryser. Och undrar. Och det kittlar i magen. Känns inte bra?

"Wherever you go I will follow, I just wanna be where you are, like a shooting star..."

Livsfarligt det där. Det kan döda en. Till death do you part.

Och studierna fortsätter. Seminarium efter seminarium. Föreläsning efter föreläsning.

Men det gör inget. Fjärilarna har vaknat igen. De gnuggar ögonen nu...

Just nu.