"Har du tagit dig i kragen idag? Gör det!"

Orden slåt hårt mot mig när jag vänder på huvudet. Fan, när ska jag ta mig i kragen?, frågar jag också. Om bara motivationen och viljan att trycka in lite mer - bara lite mer - information i huvudet skulle infinna sig. Jag verkar helt enkelt inte bry mig.

Det enda som tvingar fram en svag - så svag så svag - ångest är att jag nu nästan tillbringat ännu en dag i allt-annats-tecken. När ska jag ta mig i kragen? Jag som knappt ens har en krage idag.

Övningstentan gick bra, PM2 likaså, PM 3 får jag imorgon men jag är inte orolig, på seminarierna har jag varit ganska aktiv, har blivit uppmuntrad av såväl kursare som lärare. Inte så konstigt att jag tar det med ro. Bara det att en liten känsla i magen säger att jag borde plugga, annars kan det gå åt skogen.

Men jag tittar på spa-behandlingar på Internet och lyssnar på Jamie Cullum istället. Grymt soft. Jag bryr mig knappt. Kanske ändå lite eftersom jag skriver om det.

Solen har gått ner nu igen. Månen tronar på himlen. Gatlyktorna envisas i kylan. Nåväl, så kallt är det inte. Men det borde vara det.

Snart är året slut i alla fall. Jul och Nyår, sen 2006. BANG! hmm, jo, visst är det underligt att åren bara flyger fram. Men jag ska inte summera det lilla nu.

Åter till studierna. Eller snarare, åter till avsaknaden av studier.

Imorgon: RTG, julklappshandlande och klippning.