måndag, december 12, 2005

Solen är på väg ner igen. Domkyrkan ståtar i blått, allt övergår sedan till lila för att sluta i blått igen. En regnbåge i miniatyr. Underbart vackert.

Snart åker jag förbi domkyrkan. Igen. Ska till Stockholm och Akalla för att ha terminsavslutning. Det blir inga kakor och bullar. Det blir för kladdigt. De små ligisterna skulle gjort om biblioteket till ett bombat bageri. Eller konditori. Men slut för terminen är det. Några veckors uppehåll, sen är vi alla igång igen.

Om tio minuter går bussen. R väntar redan tålmodigt.

the Field Mice - If you need someone

Kanske hinner jag med Vår författning på vägen. Kanske inte. När ska stressen komma? Den är borta. Borta, borta.

Stressen, var är du?

Jag är inte här längre...

--------- 16.10

Det satt en psykiskt sjuk man på pendeltåget. Han satt i ett hörn med en väska mellan sig och världen. Han sa att han var sjuk. Han tittade misstänksamt på folk med sina insjunkna ögon när de försökte sätta sig bredvid honom. De flesta gick sin väg. När tåget lämnat stationen började han skrika. "Jääävla Uuungdomaaaar!". Det var inte ett riktigt skrik. Mer ett högljutt klagande. Han skrek så lite då och då samtidigt som han stirrade framför sig. Folk ignorerade honom.

Sen slog han till den unga tjejen framför sig. Det var då jag fick nog. Jag ställde mig upp och sa åt honom att det fick vara nog. Att man faktiskt inte fick slås. Mannen försökte ursäkta sig med att alla ungdomar provocerat honom. Men jag upprepade barskt där jag stod framför och ovanför honom att man faktiskt inte fick slås. Det var som att skälla på ett barn. Sen satte jag mig ned igen. Den unga flickan flydde till en annan del av vagnen.

Sen klagade han sig igen: "Jääävla Uuungdomaaaar! Om jag hade en revolver hade jag skjutit er allihooopaaa!" Jag tittade ut genom fönstret. Så långe han inte slog någon. Mannen framför mig manade mig att vara tyst. Svenskar är minsann fega. Även de invandrade. Och sjuklingen fortsatte att trycka i sig godis. Och skrika.

--------- 16.30

Busschauffören vågade inte ta min remsa. Han puttade ned denmot golvet med sitt pekfinger när han plikskyldigt stämplat remsan efter att vi fått stå och vänta på att han skulle öppna dörren i en halv minut.

--------- 17.00-19.00

Ligisterna var tillbaka. De skrek och förde oväsen. De påpekade J:s skönhet och sa att jag skulle få 100 kronor om jag gick med henne till toaletten och satte på henne. Jag kommer inte ihåg om det var före eller efter en av dem fösökte köpa min telefon efter att han ville sälja en annan. Det var nog i alla fall efter att en av de som ville ha läxhjälp slagit ligisterna en efter en.

Innan vi gick fick vi varsin Alladinask av biblioteket. Vi sa att vi inte skulle komma nästa vecka. Det är för att det är jullov, men vet de det? Spelar inte så stor roll. Fast det är synd om de som vill lära sig något.


Nu är jag hemma igen. Ska plugga mer och tvätta ikväll.

Imorgon: Plugg för hela slanten

Inga kommentarer: