Lyssnar på Sinnerman med Nina Simone.

Fascinerande kvinna det där. Under hennes första offentliga framträdande – vid tio års ålder – fick hennes föräldrar inte sitta längst fram för att de var färgade. De blev på grund av raslagarna i amerikanska södern på den tiden tvingade att sitta längst bak i salen. I protest mot detta vägrade Nina, eller Eunice Kathleen Waymon som hon egentligen hette, spela tills hennes föräldrar fick de platser de förtjänade.

Fascinerande och berörande.

Men syndarmannen hjälpte. Börjar äntligen piggna till lite. Ögonlocken stred mot min vilja: de tvingade sig ner, skickade order till munnen att gäspa och manade benen att ta mig till sängen. But the power of the mind is strong. My mind is strong. Too strong.

Så jag diggar istället. Niiiiiice. Fan alltså, jag är så jävla trött. Ursäkta mitt språk, men jag är så jääääääävla trött. Väser som gösta.

E i klassen log för övrigt idag när jag sa ”din polare Togge” till Mr Sportnörd. Visste att han skulle göra det. Skoj skoj.

Ibland undrar jag förresten hur folk hittar hit och vad det ger dem att läsa mitt svammel. Det kan ju knappast ge något. Eller? Jag uppmanar dig att träda fram och bekänna färg!

VIK HÄDAN ANONYMITET!

Suck, när ska tröttheten försvinna? Försvinna försvinna. Hmm, vackert ord det där. Allt försvinner så småningom. Det vackra saknar man, men då det försvinner blir det samtidigt också i tanken och hjärtat evigt. Försvinna för att evighet vinna. Tihi. Ja, jag är trött...

Och jag som har seminarium imorgon i vanlig ordning. Typiskt bara att jag är alltför samvetsgrann för att skita i att läsa på. Ett jävla skit det där. Ok, alltså, jag tycker det är ok att komma oförberedd till ett seminarium om man inte har haft tid. Absolut. Och det har jag också gjort även om det kanske inte har märkts. Men vete fan om det är ursäktbart att inte komma förberedd bara därför att man hellre spenderat kvällen åt att stirra ut genom fönstret och lyssna på musik och plikttroget läsa lite skönlitteratur.

Stirra, lyssna, läsa.

Fan, nu låter jag ännu mer som en tråkmåns.

Pilutta dig!

Förresten, vem fan skrev dagens seminarieuppgift?! Spunk i väggarna? Fru Bruthal? Herr Påver?! Haha, det är nästan så att det är roligt.

Fast bara nästan. Är för trött för att skratta.

Imorgon: Första barnrättsseminariet