Mjölken hänger tungt idag. Kan inte se den stora kyrkan från mitt fönster längre.

Tänkte på en sak. Tiden läker de flesta sår - inte alla och inte helt, en del ärr sitter kvar, men bra är väl det.

Så nu, såhär i mellanmjölkens land, sitter jag och väntar på en enstaka tvättmaskin och det käns bra.

Ska plugga lite mera.

Tjohej.