It's Fantastic!

Jo, men jag vet! Låt oss klä hela England i heltäckningsmattor så att vi slipper se småkrypen! Varför faktiskt göra något åt det istället?!

Idag ska jag till kåren och medverka i universitetets Study Abroad Fair. På med uppsalatröjan och leendet med andra ord. Hoppas att det håller i sig till föreläsningen med den viftande doktorn i eftermiddag. Rättsfallen höll mig uppe till klockan tre imorse.

Sen: förberedelse inför morgondagens förhandling med Luises advokater.

Assassins Society, om du någonsin känner dig uttråkad

Här i Enlgand har man udda intressen. De kan variera från sådana såsom den nationella sporten att köa och den unika dyrkan av byråkrati till den traditionella riten blockera-alla-korridorer-genom-att-sitta-på-golvet-så-att-ingen-kan-komma-fram.

Men ett intresse tar alla pris. Här i Leeds har man en av kåren erkänd förening som enbart sysslar med avrättningar. Inte riktiga sådana, tror jag i alla fall, utan föreningen bedriver en lek:

Assassins is a game played 24/7 where you have to 'kill' your opposition. Do you have what it takes to become the master assassins or will you die trying?

Assassins Society - Englands proaktiva arbete för att förhindra massavrättningar på universitetet; låt psykopaterna döda varanda på fritiden istället.

"Frauke, Liudlidw and Associates" to the rescue

The Cave, ett brittiskt rockband med besynnerliga vanor och en ytterst händelserik och framför allt våldsam historia har problem med rättvisan och de interna relationerna. Framför allt den mycket duktige gitarristen och den begåvade sångerskan har hamnat i problem problem dem emellan. De har två barn tillsammans och är därtill det kreativa par som har skrivit all musik som det populära bandet har spelat in och spelat upp.

Men de har problem. Gitarristen, Luke, har alkoholproblem och är nekad att träffa sin dotter. Luise, sångerskan, är bitter och vill ha mer pengar. Till problematiken hör också att det egentligen är Luise som har skrivit musiken från början och att Luke har bidragit under arbetet i studion och på scen. Dessutom har han också haft narkotika problem samt försökt kidnappa dottern.

Nu har han skickat sina advokater för att förhandla med Luises advokater om dels hur mycket av de framtida inkomsterna som bandet ska dela på, dels om hur vårdnaden och umgänget av den ena dottern ska se ut. Det ser inte bra ut för Luke.

Miss Frauke och Mr Liudlidw har med andra ord en stor uppgift framför sig. Men skam den som ger sig!

Nej, inte alls blåsigt

Och så sprang tiden förbi igen. Helt plötsligt var det tisdag och istället för att cykla hem i snålblåsten hamnade jag på the Eldon (mycket engelskt) och Erasocs veckomöte. Tänk tio laxar i en sardinask och du har förnamnet. Därifrån är det inte långt till att sedan traska ner till TigerTiger (mycket artonåriskt) och sedan hamna på efterfest och komma hem för sent på morgonen.

Så var det bara onsdag. Och det, i ovanlig ordning, innebar risotto med den svenska familjen och sedan ett besök på operan. Vi lyxade till det med champagnepraliner, jordgubbar och mousserande vin. Inte nog med detta, iförd skjorta och slips och allt, hamnade jag och Natalie senare på Ha!Ha! (helt okej) där vi drack drinkar i väntan på att min flat skulle dyka på på Revolution (mycket artonåriskt). Där blev det vodka innan vi gick vidare till Faversham (mycket studentskt). Och så blev det alldeles för sent på morgonen en gång till.

Ha!Ha!

Så var det bara torsdag och efter att ha sovit till lunch och glömt bort att jag skulle äta den med Anja nere på stan blev det lite plugg på biblioteket innan jag runt midnatt begav mig till Viva Latina (mycket latinskt) för att titta på spanjorskorna som dansade flamenco. Så blev det alldeles för sent på natten.

Så var det fredag och efter att ha kommit i tid till lunchen med Anja blev det plugg på biblioteket innan jag gick på bio med den svenska familjen innan jag hamnade på en fest här ute på Lupton. Och så blev det alldeles för sent på morgonen ännu en gång.

I've got to stop this.

Ikväll är jag trött. Imorgon ska jag plugga inför tävlingen med Natalie. Vi kommer bli ett bra tävlingspar, Mr. and Miss Unspellable.

Bindestreck-dag

Bion igår var bra. Vi såg den senaste filmen av bröderna Coen, Burn After Reading, och den är klart sevärd. Inte så många asgarv men filmen är smart, rolig och värd pengarna.

Idag har jag annars haft en strid, panik, fått intressant fakta och genomlevt mitt livs värsta seminarium.

Striden bestod av blod svett och tårar. Ok, kanske inte så mycket blod och tårar men i vilket fall svett. Inte så mycket, men lite. Jag har cyklat. Cyklat upp, och cyklat ner, men framför allt cyklat in. In i en storm. Om jag tyckte att Uppsala var blåsigt - och det är det verklien - så är det ingenting mot Leeds. Om jag blev sur av kastvindarna och motvinden i Uppsala, blir jag vansinnig och rasande av stormarna och dess småjävlar här i Leeds. Jag brukade roa mig själv med att vara irriterad och arg i Uppsala, men det här tar priset. Och till råga på allt, när jag stannade vid ett rödlyse vid Hyde Park i morse, så trodde jag mig få olja och skit på mina byxor och sen vid Roger Stevens Building var jag nära nog på att ge de små blockerande ynglingarna en smocka.

Ok, jag inser att det låter som att jag är bindgalen, och det är jag vissa sekunder om morgonarna, men jag överdriver lite. Bara lite. Men arg var jag. Fråga Natalie.

Och seminariet, ja det var skit. På ren svenska alltså. Läraren var inte alls förberedd utan yrade konstiga frågor som inte precis gjorde det lättare för oss. Jag menar, jurisprudence är svårt som det är redan och en virrig professor (eller doktor eller vad fan han nu är - hoppsan) gör det ju inte lättare. Ok, det här är inte någon slags slå-mig-för-bröstet-berättelse; jag var inte precis förberedd jag heller, men jag hade i alla fall ett hum innan jag gick på detta rensa-hjärnan-seminarium.

Och han var inte trevlig heller. När jag väl öppnade munnen sa han att han inte hörde och när jag sedan upprepade med högre röst tittade han bara på mig och sa, "aha". Fast det var ju å andra sidan trevligare än han var mot tjejen som efter sin upprepning fick kommentaren "kan inte någon annan svara istället?".

Okej, jag är lite bitter och spydig idag, men det var helt makalöst. Jag tycker synd om de som är här i tre år.

Aja, nu ska jag laga lite mat med spanjorerna. Kom överens om det med den lille ettrige efter gympasset idag. Pasta med pastasås. Originellt va?

Imorgon: Constitutional Law, EU Enlargment: Legal Implications och köpa-rabbatkort-på-stationen-med-Natalie-och-Immanuel.

Jag är förvirrad. Det var så mycket lättare förr. Då fanns inga alternativ och om de fanns så var de egentligen inga alternativ. Egentligen. Och nu, nu har jag skapat - på riktigt - en verklighet som nog egentligen kanske inte alls existerar och som om den nu har existerat i vilket fall har försvunnit och som jag känner har lagt en massa bördor på mina axlar och gjort att jag känner att jag måste bevisa något. Bevisa något som jag inte kan bevisa eftersom det inte går att bevisa.

Jag är förvirrad.

Igår sov jag först halva dagen innan jag åt mötte upp Anja och Retsepile på puben innan vi åt middag på en fransk restaurang innan vi gick på teater och såg en dramatisering av Orwells "Animal Farm" innan vi gick vidare och mötte andra på en pub där de hade en liten konsert med ett liveband innan vi gick till en annan pub som mer var en nattklubb innan några av oss gick till St Marks där vi avslutade natten.

Jag är fövirrad.

old memories

jag kommer dö på min cykel

Igår var det crepes-party. Jag och Immanuel mötte först upp hemma hos honom där vi käkade lite pasta och drinkade fuldrinkar framför youtube. Sen gjorde vi crepes. Eller, egentligen var det Helen som gjorde crepes och som sen lärde mig. Jag lyckades faktiskt - ibland - rotera pannkakan tre varv när jag slängde den. Men såklart hade jag ingen chans mot fransmännen som kan slänga pannkakor med förbundna ögon i ett tyngdlöst tillstånd med bakbundna händer.

Sen gick vi till fruity och jag dansade och dansade och dansade och snurrade hem.

Ikväll: middag med Anja och Retsepile och sedan teater.

Ibland undrar man om man är värd det

Fick ett sms nyss. Vet inte vad jag ska säga. Det här gör min dag:

"Benny! Tänkt skriva ett sms nu några dagar! Men har inte kommit fram till hur jag ska få ner allt på några rader! Men sammanfattat blir det något i stil med att jag älskar dej och kommer alltid vara ditt största fan på distans ;) får prata snart!"

Den här vännen och jag har inte umgåtts så mycket på senaste tiden men, som jag sa till N härom dagen, så är han fortfarande en mycket nära vän. Och så får man det här. Vänner har man verkligen för livet!

Zzzz

Det är skönt att sova länge, men någon måtta får det vara. Idag vaknade jag av att Eve knackade på dörren och presenterar enkortväxt liten spanjor. Sergio bor med några andra utbytesstudenter i lägenheten bredvid och han är lika ettrig som trevlig. Nu ville han dra med mig till gymmet. Jag lyckades skjuta på det ett par timmar.

Ja, det är skönt att sova länge, men någon jävla måtta får det vara. Inte bra det här, halva dagen har ju redan gått. Ingen frukost har jag heller så nu gäller det att packa ihop mig och ta mig till the Refectory. Där kan man få en hel måltid (en maträtt, vattenflaska och ett äpple) för det facila priset £5.15. Där är ju som hittat; bara 67 kronor. Det är vad jag kallar riktiga studentpriser.

Sen: läsa tråkboken English Legal Systems på biblioteket, träna och gå på fransk-tysk fest.

Pundet snart uppe i tretton

Jag kan ju bara konstatera att det är kul att studera i England. Som svensk utbytesstudent här i England får man låna så mycket man kan låna, vilket gör att man badar i pengar. Eller, badar och badar, men har så det räcker med tanke på att det är dyrare i England. Eller har så att det räcker, man överlever efter att kronan har börjat vackla mot pundet. Fast det klart, pundet har ju bara blivit en krona dyrare så jag behöver nog inte börja leva på knäckebröd riktigt än. Vilket ju är tur eftersom det inte finns knäckebröd här.

Nej, det är kul här i England. Vädret är över förväntan (det regnar inte varje dag) och det är faktiskt mysigt med heltäckningsmattor. Nej, att åka till sydligare breddgrader och leva i solen och bada och slippa heltäckningsmattor och bo i ett billigt land det är inte på tapeten idag.

1-4 en utelämnande vanlig onsdag

Det var tungt att komma upp imorse. Eller imorse och imorse, snarare i förmiddags. Men jag kom upp och rusade mot föreläsningen. Den var okej. Som alltid. Tänk 400 pers i en stor föreläsningssal med en australiensisk snubbe som älskar att göra saker svårare än de är. Idag orerade han om prejudikat. Praxis är bindande här i England och vad som är bindande, den så kallade ratio decidendi, är viktig att finna. Men han gör det så svårt som möjligt och de stackars ettorna skruvar osäker på sig i sina stolar. Ja, när de inte hostar alltså..

Jag skickade ett sms med min insikt till Natalie men hon var inte intresserad, hon satt kanske och tänkte på hur trött och sjuk och sur jag hade sett ut när jag kom in i föreläsningssalen. (Hon kommer döda mig efter att ha läst det här). Men men, vi mäklade fred där nån gång efter lunch när vi drack kaffe uppe på fejkstarbuckset. Jag log mest men lovade att jag skulle bli mindre trevlig.

Anyhow, dagens andra stora grej var pinsamheterna på ett kafé mitt emot Parkinson Building. Medan Immanuel och Natalie blev serverade sina kaffe kom en kille in och snackade med barristan. Hon såg helt borta ut varpå jag ganska tydligt säger till Natalie att hon verkar helt trög. Natalie nickar instämmande och kommenterar besviket och halvt upprört att det är för mycket kaffe i sin mugg. Jag betalar min kaffe och räcker fram mitt "stamkort". Jag får tre stämplar och påpekar detta glatt för Natalie. Natalie yrar då något om att jag har gett henne "blicken" och att det var därför. Jag ser då tveksam ut samtidigt som barristan vänder sig om och glatt utropar - på svenska - att det är kul att vi är svenskar.

Vi sjönk ner och fram till soffan. Eller, inte jag, jag var ju tvungen att stå kvar, under pinsam tystnad samtidigt som den svenska barristan gjorde min kaffe. Aja, shit happens.

Dagens tredje grej är den svensk-spansk-tyska-(franska)-middagen. Jag gjorde köttbullar (i vanlig ordning), Carlos gjorde tortilla de patata och Anja gjorde någon slags tysk pastamasaker. Det var kul och mättande. Middagen var annars rätt skum med en svartsjuk spanjorska. Ena stunden älskar hon mig, andra stunden förolämpar hon mig. Hon är också vettskrämd för Natalie. Haha, detta kommer bli kul, det känner jag på mig. Hon var också rätt pinsam när hon frågade, rätt ut, om någon hade legat med en annan i rummet. Tystnaden var ganska pinsam.

Dagens fjärde grej är att jag och Anja har köpt teaterbiljetter åt oss och Retsepile (Luv) som fyller år på lördag. Vi ska se Animal Farm. Det kommer bli en bra helg.

Nåväl. Man ligger som man bäddar. (Jag vet att det är bakvänt, men jag är ju tvärtom)

Imorgon: seminarium i European Business Law (postgrad)

yeah yeah, wow wow

Idag var en händelsrik dag men jag överlevde. Den blev också något sånär som jag trodde. Det blev iofs inget TigerTiger men det blev en båt istället. Visst, det var bara vi som dansade, men det gör inte så mycket, för jag blev bjuden på spanska sen. Och spagetti. Men mest linguine.

Imorgon: English Legal System, Lunch med planering av kustresan, Swedish Dinner.

Och så ger vi upp

Tanken var länge att jag skulle uppdatera denna blogg med vad som har hänt ända sedan jag kom hit till England. Tanken var att det skulle vara en riktig blogg. En riktig logg. Men så blev det inte. De första två veckorna blev jag helt inne i erasmusutbytet och internet och blogging blev det inget av. Sedan dess har jag uppdaterat bloggen lite då och då, men med uppdateringar som egentligen redan har passerat sina bäst-före-datum. Inläggen nedan, till exempel, är inte alls skapade de datum som de utger sig för att vara skapade på, utan senare i en slags stressade minnesattack.

Nåväl, jag överger denna tanke nu. Nu kommer jag blogga lite då och och då, och troligen, för det mesta, blogga mer i realtid. Jag kanske kommer skriva inlägg om vad som har hänt hittills;

• Introparty,
• Fotbollsmatchen,
• Hur jag nästan blev kär men tyvärr sprang undan,
• Carlos födelsedagsfest där jag blev buren genom området bärande min svenska tröja
• Små-grodorna-kurser med andra utbytesstudenter,
• Svensk middag med Natalie och Immanuel,
• Svensk middag med korridoren,
• Besöket på Ikea,
• Första föreläsningarna,
• Spansk-internationella middagar,
• Alla pubrundor,
• Alla missade telefonsamtal,
• Alla okända nummer,
• Leeds Light-Night,
• Skräckfilmsnatten,
• Resan till York,
• Dejtingförmedlartjänsten,
• Freshers Ball,
• Efterfester på mitt rum,
  
• Osv osv...

Men så kommer det troligen inte bli. Troligen kommer bloggandet blir mer eller mindre sporadisk och mer aktuellt.

Ta idag till exempel.

Jag gick upp alldeles för sent och cyklade på vänster sida av vägen på min racingcykel till Universitetet. Det tar ca fem minuter. Det var tungt imorse dock eftersom jag inte hade särskilt mycket luft i bakhjulet. Jag hade lånat en pump av grannen ovanför mig, Mathilde, men den fungerade inte eftersom jag har en racingcykel.

Väl på universitetet gick jag till föreläsningen som var i Jurisprudence. Det var intressant även om studenterna (tredjeårsstudenter) inte var särskilt respektfulla mot läraren. Efter föreläsningen gick jag ner till the Refectory där jag köpte en kaffe på fejkstarbuckset och en panini. Jag läste även the Times om bland annat den finansiella krisen och om engelsmännens egen förträfflighet.

Sedan gick jag till nästa föreläsning i ämnet Introduction to the law of Obligations. Den var okej. Avtalsrätten är ganska lik även om den är mer konservativ här och lite annorlunda i vissa avseenden. Jag mötte några av de andra utbytesstudenterna som finns på Faculty of Law och pratade lite med dem.

Jag gick sedan till dagens tredje föreläsning som var i kursen Constitutional Law. Den var rätt okej också även om den var lite väl basic (förstaårskurs). Jag blev även tokig eftersom föreläsningssalen är ett mindre fältsjukhus med alla hostande förstårsstudenter. Jag satt bredvid en tjej från Hong Kong som är Natalies "drinking buddy".

Efter föreläsningen gick jag med min cykel till en cykelverkstad på andra sidan Hyde Park. Där köpte jag en cykelpump som är kompatibel med min cykel. Efter att ha klurat i ett tag på hur min racingcykel fungerar så pumpade jag däcken och cyklade hem. Väl här hemma tvättade jag för alldeles för mycket pengar (£3 per maskin). När jag var klar med tvätten blev jag bjuden på fajitas av korridoren bredvid.

Efter detta pratade jag med några kompisar på msn och blev inbjuden på crepesafton i korridoren ovanför min där Mathilde bor. Vi var åtta utbytesstudenter; fyra spanjorer, tre fransmän och en svensk. Jag tog med lite öl och en av spanjorerna tog med lite till. Mathilde bjöd på crepes och cider. Diskussionerna var många och underhållande.

Efter crepes spelade vi kort.

Puh. Såna här maratoninlägg ska jag inte skriva mer.

Imorgon: föreläsning i Constitutional Law och i EU Enlargment: Legal Implications. Sen ska jag nog äta sushi med Natalies pakt och sen träna innan jag går på s.k. social med Erasoc (Erasmussociety). Sen ska vi enligt vissa gå på TigerTiger. Jag är inte den som säger nej.