torsdag, november 09, 2006

Jag åker kickbike fram och tillbaka i min korridor för det är roligt. FAN SÅ MYCKET ROLIGARE ÄN SKITDÅLIGA JÄVLA SAKRÄTTSSEMINARIER!

nu åker jag vidare...

hejdå

onsdag, november 08, 2006

Den stora arvsvalen strandade på självaste Mount Everest. Vinden ven där uppe och de stackars basgrupperna turades om att fäktas med tältpinnarna utanför tältet. Agell stod med beundran i blick på grannbergstoppen och beskådade skådespelet.

Välkommen till första seminariet på arvsrätten.

Bara jag som önskar testamentera min juristutbildning och hoppa från balkongen på trädgårdsgatan? Vafan, det är ju så man kroknar. Här sitter man halva natten och hela jävla morgonen och pluggar och så är det förgäves. Man sitter och försöker trycka in den där satans kunskapen, pressa in de där förbannade sidorna i öronen i hopp om att nå nån slags insikt och så får man bara ett jävla trams tillbaka i form av osammanhängande ickesvar och extensiva omtolkningar av analoga referenser från nåt som liknar ett annat universum.

Och sen när man väl har blivit nerputtad från berget, glidit som den av skitsnack fullproppade val man är, ner för backen, så hamnar man i en psykotisk seminarieuppgift som handlar om saker. SAKER! Vadå för jävla saker? Fattar ju inte ett skit! Sitter på andra våningen i Dag Hamarskjölds knä, suger på tummen och önskar att farbror doktorn kommer med en tvångströja. Men det är klart att han inte gör det. Så man blir där sittandes med Mr Snurrhåstads svartmagi och kastar formler för att försöka skingra dimman.

Good luck.

Så vad jag fick göra var att vända mig tillbaka till arvsvalen och hoppas på lugn och ro. Bara det att jag fick slåss mot nuffror istället.

Suck.

Har jag nånsin berättat att jag verkligen tycker om juridikstudierna?

Imorgon: cyberspace och sakträningsrace

Gösta Ekman höll föreläsning i måndags. Med teatralisk pedagogik och ett evigt upprepande hamrade han in kunskapen i våra små djuristhjärnor. I grön kostym, direkt från dramaten lutade han sig fram som en fågel, spottade ur samma ord minst tre gånger ”BODELNING!! Bodeeeeelning! BOOOOOOOOdeeeeelning!” spott spott spott.

Roligt.

Men reptilhjärnorna vaknade istället. Bakom mig satt ett par flickor som inte såg Gösta utan snarare en humoristisk djävul. Jag fattar inte det faktiskt. Hos oss på juristprogrammet här i Uppsala har vi i praktiken frivilliga föreläsningar. Jag tror att det står i nåt bortglömt dokument nånstans att vi egentligen har närvarokrav på föreläsningarna. Eller kanske inte. Jag vet inte. Men det spelar i vilket fall ingen roll. Det är ingen närvarokontroll.

Titta han rimmar! :) hehe.

I alla fall. De små flickorna, sorry, det ligger verkligen inget könsförakt i det, jag säger små flickor därför att deras beteende var mycket infantilt, andaaaas. Suck. Ingen kommer fatta det här. Änyway. Hehe, svengelska. I alla fall (FÖR FYRTIOELFTE GÅNGEN – det kommer inte bli nån skrivare av mig, det märker jag) Suck. Igen.

Nytt försök:

Tjejerna som satt bakom mig satt och fnittrade åt Gösta och klagade över familjerätten nästan hela föreläsningen. Jag ville bara ställa mig upp mitt i föreställningen (ursäkta Sickan) och högljutt säga ”Men om det nu är så jävla tråkigt att sitta här, GÅ HEM!!!!!”

Men det vore ju bara fånigt. Nästan som en rättshaverist typ. Fast det passar kanske oss jurister.

Aja, det visade sig i alla fall till slut att smygrassen i min seminariegrupp tillhörde Jönssonligan. Fast kanske förvånar det ingen, han har vissa likheter med Gösta.

Jajuste, sen så var det hälsningen också. Tydligen så hälsade Herr Justitieministern (den för typ hundraarton år sen, hur nu det går ihop med tanke på att det var mitten på 80-talet) att de regler som han då införde är utformade så att medborgarna utan juridisk expertis ska kunna göra en korrekt bedömning av arvskifte. Yeah right.

Hmm. Plugga var det ja…

söndag, november 05, 2006

Förresten: Läs och sprid!
Veckovis frånstött, veckovis tillbaka. Det har gått fem veckor nu. Fem veckor med varierande resultat här på bloggen, i livet och i det stora klivet.

Rensar det jag vill rensa och nu har jag rensat.

Idag har jag annars kollat på fotboll (AIK förlorade, hehehe) och läst rättsfall och igår städade jag. Skönt att dammsuga även om dammsugaren luktar apa. Den luktar som om att någon har dammsugit upp en fisk som nu ligger i den stackars dammsugaren och ruttnar. Eller apa, hur var det nu?

Sitter sen ett dygn senare, med stanken fortfarande svävande i korridoren och läser NJA 1997 s 408 och sjunger till Moneybrother (Blood Panic – Golden Lonely). Båda skriver under på det.

Wasted. Var jag INTE i helgen. Bra va? Rundade bolaget i fredags och förberedde mig innan jag hjälpte K att flytta. Men sen när jag kom hem gick luften ur mig och jag tänkte att man måste faktiskt inte gå ut och dricka öl och dansa och skratta och le för att ha kul. Det är en tillräcklig betingelse men inte en nödvändig. Eller hur var det nu? Satans juridik och ställa till med det hela tiden. Hatkärlek är vad det är.

Min korridor

I alla fall. Jag stannade hemma, glodde på idol och roade mig med korridoren istället. Min kära korridor. Inte nån som inte passar. Verkligen! Lördagen gick sedan i samma tecken: funderade på att gå ut men lät bli. Städade som sagt och gick sen med H och E till kyrkogården, sneddade förbi Ks nya lya och njöt sen till skräckfilmerna med E.

Minneslunden i kyrkogården

I min korridor.

Imorgon: Sokratisk lektion

Planer på att bli diplomat? Planer på att med dina akademiska meriter nå ett arbete inom utrikesdepartementet? I så fall måste du ha:

  • en på departementet arbetande förälder
  • en smärre förmögenhet
  • betydelsefulla vänner
  • ett erkänt namn

RF 11:9 st 2, släng dig i väggen, för här har de osakliga grunderna seglat in och nepotismen segrat. Du som tror att din förtjänst och skicklighet ska ta dig fram, gör dig inte besväret. Fast å andra sidan är ju inte den regeln tillämplig eftersom det är ett departement. Eller?

Sorry, men så är det i 2000-talets Sverige.

måndag, oktober 30, 2006

Har varit frånvarande ett par dagar. Sorry. Det var ett pm som satte sig i min dator och blockerade allt. Men nu är jag back on track. Överlevde helgens skyfall och fann mig själv i elfte timmen. Det var en bra helg. Tro inget annat. Bara fylld av överflöd.

Så nu är det en ny vecka och 45 dagar kvar till tentamen. Marken skakar av min rädsla. Vad ska komma?

Så jag går till de sokratiska lektionerna i vanlig ordning. Pressar mig fram mot vinden och regnet. Det har gått fyra veckor idag. Tiden går fort.

Väl på sokraterna hamnar man bredvid en och annan kompis, lyssnar till Mr Z’s om hans träningspass och relationshistoria. Upprepande på upprepande. Si och så många år ihop, si och så många utlånade hundralappar. Idag fick vi också höra att han bara skulle gå på studentfestligheter om han fick betalt för det. Men det känns mest som häftiga plattityder. Självgoda plattityder.

Så jag sjunger (Five for Fighting och Third Eye Blind) istället vidare. Insikt på insikt insjungande in i huvudet. Inte stressa, inte mana. Vänta och se så ska det bli bra ska du se. Nån som vet nån extra bra hjärncell att stapla bra insikter på? Det gäller ju att behålla dem.

Anyway,

Imorgon: ny sokrat

tisdag, oktober 24, 2006

Idag gick jag till sokraten. R åkte buss. Gjorde bort mig lite inför Mr Självgod-lärare-som-är-bäst. Försökte skämta nåt om att kommunen i NJA 2000 s 685 hade ”makten”. Sa det med lite dramatik, nästan viskande, men han fattade inte. Bara stirrade på mig och sa ”Vah?! Nej!

Kanske var han sur för att nån hade snott hans fina penna. Den där silvriga. Det var inte jag.

Aja, det var bra ändå. Lyssnade hyfsat väl på hans utlägg om att vi festar för mycket och hur han ligger och grubblar om nätterna på varför bilfirmorna i NJA 1979 s 330 hade gjort som de hade gjort. Stackars hans fru. Eller ner, stackars Tyresö.

Nej, nu är jag elak. Men det är han också när han snackar skit om sin fru. Men han är rolig ibland och rätt bra. Kan ju sina grejer. Men egensinnig? Ja!

Sen rusade jag ner till JB för att läsa på inför morgondagens seminarium. Det vara bara det att när jag läst ca 27 jävla sidor ur SOU 1988:63 om nåt kommissionskit och tre sidor i skum-Håstads bok så smyger sig R fram till mig och kläcker ur sig ”Men varför läser du sakrätt? Det är ju till på torsdag”. Det är ju så man kroknar, för att härma Mr Sport.

Så det var ju bara att pallra sig hem och läsa

  • 6 sidor ur prop. 1986/87:1
  • 34 sidor ur SOU 2005:73 – nåja
  • 13 sidor ur NJA II 1921
  • Ca 25 sidor i Agells bok.

Här sitter jag och tycker synd om mig själv. Och tröstäter.

Juste, skummade två rättsfall också. Men nu har jag nördat mig tillräckligt så jag tänker inte skriva ut vilka det är. Såhär i efterhand känns det inte som sådär mycket ändå. Hmm.

Så min dag har alltså varit felläsning och mycketläsning. Och jag som har ett PM att skriva. Men det går sakta framåt det också. Ungefär som en snigel.

On the bright side: är nästan helt klar med helgens planer och köpte massa godis idag. Har nästan ont i magen.

Imorgon: Familjerättsseminarium

måndag, oktober 23, 2006

Regn, regn, regn och åter regn. När fan ska det ta slut? Har å andra sidan regnat i tre veckor nu.

Kom nästan för sent till sokraten på grund av regnet. Rusade dit med R. Vi hade först tänkt att gå, men då det regnade så tog vi bussen. Och självklart, eftersom vi hade så bråttom, fick bussen seriösa problem. Dörrar som aldrig ville stänga och när en dörr till slut gjorde det så öppnades den andra istället. Så där fick vi sitta på bussen vid Helsingforsgatans busshållplats och förbanna bussen och regnet.

Sen regnade det universitetet också. Om jag kunde få det att sluta regna från rektorns bord hade jag gjort det. Men kan ju inte det.


Köpte två böcker dock. Ska börja läsa den ena ikväll. Så nu har jag bara tre böcker på nattduksbordet.

Imorgon: Ny sokrat och mer studier.

söndag, oktober 22, 2006

Skratt är bra för själen. Hur kan man glömma det, vilken man ju gör ibland?

Iaf, skratt beskrivs som att "reflexmässigt uttrycka känsla av munterhet eller glädje genom stötvis kommande ljud i kombination av glatt ansiktsuttryck".

Jag ska skratta mer! På det går jag till val. Nån som vill skratta med mig?

Om du behöver hjälp på traven så finns den här.

tihi

Underbara söndagar. Om man är på humör så. Så det gäller att ställa in sig rätt. Knappa på rätt knappar och dra i rätt spakar.

Sitter med tidningen, en kopp kaffe – precis som en mossig gammal gubbe – har slagit på Hellströms underbara platta från 2000 och njuter.

Mmmm, men lyckan blir väl kort antar jag. Måste plugga snart.

Alla dessa måsten

Nej, nu ska jag dansa lite till innan jag läser klart tidningen!

Sen: det vet du, Glenn!



Förresten, detta var det 200:de inlägget. Tjoho!

lördag, oktober 21, 2006

Kan man snacka för mycket skit? Jag tror nästan det faktiskt. Igår när jag var på nån efterfest eller annan slags fest för ett tag så vräkte jag ur mig det ena efter det andra. Hade ett vagt minne av att jag ljugit om min identitet för nån och det visade sig vara sant. Kommer inte ihåg varför och såhär i efterhand var det ju helt meningslöst. Jag menar, om man nu ska lura nån om sin identitet så får man ju slå på stort, typ ”jag är supermannen” eller ”DN har en lång intervju med mig om hur det kändes att få nobelpriset i medicin imorgon”. Fast å andra sidan skulle väl ingen gå på det. Och då är den meningslösa cirkeln sluten. Varför försöka lura i någon att man pluggar ekonomi när man inte gör det.

Kanske svaret på det kan ge nobelpriset?

Men det var en hel kväll igår. En hel kväll fylld av onyttigheter. Vad jag nu menar med det. Men det var kul och jag var alldeles för full.

Jajuste, skitsnack #2:

Ringer R som är inne på ÖG och varnar honom för polisen. ”Polisen är här nu så att du vet. Kanske dags att dra…”. What was I thinking? Ok, han är cool Mr R, men inte precis nån maffiaboss.

Hihi, fånigt och konstigt. Men roligt såhär i efterhand. Kanske kan bli nåt det där; att gå ut för att få något att skratta åt dagen efter istället för något att skratta åt just .

Snacka med en trevlig och snygg tjej också. Tror jag. Kanske en dröm. Men hon försvann. Tror jag, också. Kanske var det jag som vandrade iväg.

Idag har jag sovit. Smet ur sängens grepp ett par timmar in på eftermiddagen. Sen försökte jag vara lite produktiv. Men det gick inte så bra. Det lockade mer att laga och äta mat med trevligt sällskap, kolla på film med ett gäng i korridoren och sen bada bastu med desamma. Det var sjukt länge sen jag bastade, och det kändes lika bra som alltid. Jag verkligen älskar den där känslan av att porerna öppnar sig p.g.a. värmen. Det gör ont, men det är skönt.

Sen glodde jag på en b-film och gick (snart…) och la mig. Så var det med den produktiviteten. Usch. Känns iofs som att jag får skylla mig själv. Jag hade bestämt mig för att plugga hela dan så att PMn i princip skulle vara klar. Tji fick jag. Så nu kommer jag få sitta med plugg och uppgifter upp till öronen imorgon. Inte bra. Hur ska det sluta? Har en ganska bra idé dock. Det kommer sluta med att jag skjuter upp det till på måndag.

Naughty me.

Förresten, fråga inte vad förra inlägget betyder. Har ingen aning. Snackar ju som sagt en hel del skit. Särskilt på fyllan. Har ett vagt minne av att jag var inne på nån okänd blogg inatt och hittade en sak som jag reagerade på och skrev därför en kommentar i killens blogg. Sen fick jag den briljanta idén att jag skulle lägga ut det här också.

What was I thinking? Svammel som vanligt antar jag. Men så har jag ju en grythjärna.

Imorgon: ta mig i kragen.

Förödande! Förödande för vårt samhälle. För vårt samliv, för vår verklighet. Hur kunde tänkandet och eftertänksamhet, reflektion, bli något negativ?

Något är fel. Vi lever fel.

Aja. Kom precis hem från krogen och det där var en spontan reaktion. Men det är väl i sin ordning antar jag.

Imorgon (idag): förhoppningsvis fortsättning.

fredag, oktober 20, 2006

För övrigt så tog det typ ett halvår att få upp föregående satans blogginlägg...


Motvinden har med andra ord till och med blåst sig in hos blogger...

Motvinddag.

Det blåser hårt i Uppsala. Inte nog med att jag inte lyckades somna förrän klockan 05 imorse så vaknade jag av en bas. Den fick mig att ofrivilligt hasa ur sängen, krypa in i kläderna och trycka upp dörren som försökte tränga mig tillbaka in i rummet. Tryckvågorna slog emot mig. Men med vinden i håret och ett frenetiskt kämpande lyckades jag ta mig från luftströmmen och förflytta mig till köket.

Sen så var müsli slut. Hurra.

Och motvinden återvände. Jag hade glömt jackan så det regnade. Jag hade begett mig mot Carolina för att låna en bok så när jag kom fram flöt motvinden ur informationstantens mun. Det ven om informationen. Jag hade missat att jag varit tvungen att reservera boken.

Försökte fånga motvinden framför Carolina på bild, men det gick inte =(

Så jag gick till JB istället för att kopiera valda delar ur boken och kopiera två artiklar. Den ena artikeln blåste meningslöshet mot mig och den andra hade stormat iväg någonstans. Yrde därför upp till stora salen och letade motvindskratftigt efter reservationsboken. Jag vet inte om jag är korkad, men det fattades sidor i den. Vissa sidor var liksom blanka och den text som skulle ha stått där måste ha flygit bort med motvinden nånstans.

Nedbruten av all vind lämnade jag JB. Upptäckte då att den satans vinden även hade blåst bort mina handskar. Misströstande och utan hopp om att lä skulle uppstå åkte jag hem.

Spillde kaffe på golvet och funderade på om jag skulle begå självmord eller om jag bara skulle kasta ut datorn genom fönstret. Sen tänkte jag att jag dramatisk.

Tack till R som bjöd på två bitar kladdkaka igår och den andre R som lånade ut sitt busskort. Det flöt i alla fall åt rätt håll.

Nu undrar jag bara stilla om jag kommer hinna förstå vad jag ska skriva innan deadline om en vecka.

Ikväll blir det i alla fall knas på ÖG. Alltid något.