SMS 1: Puss!
SMS 2 (svar): Du är bland det sötaste som finns!
onsdag, januari 31, 2007
Nej, jag har ingen jeansjacka. Tänker inte skaffa en heller!
Bejaka barnet i dig. Ungefär så. Mer eller mindre.
Så det kan gå. Hon var inte fjorton men ungefär tio. Sen bråkade hon med sin mamma.
Och nån gång innan detta hade det storhandade sömnpillret – iofs bra storhandat sömnpiller, men likväl sömnpiller – hotat oss studenter med en vattenhink. Rolig snubbe det där.
Så nu sitter jag här in my chemical romance och ska tvinga i mig lite plugg. Bara bra egentligen. Måste ta min medicin. Bara det att tankarna vandrar iväg någon annanstans…
Imorgon: Modemöte om pm
tisdag, januari 30, 2007
Jag har lovat att blogga om min basgrupp. Tydligen heter den snyggatjejerbasgruppen. Långt namn det där. Men det funkar väl. Fast jag hade nog hellre döpt den till snyggatjejerochensnyggkillebasgruppen. Men det hade varit falsk marknadsföring.
Rolig basgrupp i alla fall. Tre tjejer som har ett gemensamt intresse för mode, shopping, förvaring av skor i köksskåp, uppmontering av klädstångar, kasta kläder på golvet och sen hoppa i luckorna mellan kläderna. Tror att juridiken har nån plats där också.
Sorry kunde inte låta bli. :P
Och medan de fnittrar och jag mobbar så snackar allas får jurist i ulvakläder om högerregeln i forsränning och sprängning av halva Uppland. Ungefär samtidigt förklarar vår lille minilärare för oss väldigt (o)pedagogiskt att Ekelöf är död. Jag tror att han egentligen vill berätta sagan om rödluvan men då skulle han ju vara avslöjad. Den tredje storhandade storrökande brottsprofeten undervisar resten av tiden i hur man sticker en kniv i nån med bästa resultat. Rakt ska det vara tydligen.
När sen nästa föreläsning börjar viftar ulven med pekpinnen och leker ulven i lådan. Det är inte så kinky som det låter. Visserligen yrade han nåt om att dra fram korven ur byxorna men det var ett snedsteg i den annars så pedagogiske clownens upplyftande måndagsstand-up.
Hepp. Nu ska jag (inte) plugga vidare.
och så skiner solen utanför fönstret. och snön ligger naken och vinden ligger stilla. Är detta det tydligaste av mönster? Saker som kommer och går, går och kommer? Det handlar om att växa upp, mumlade jag inatt. Och det gör det. Det finns inga torra platser när snön har töat bort.
men vem vill tyna bort i en oändlig undran över vad som ligger bakom motiven och bygger dess fort?
När man är seg, när man sovit för lite därför att vakenheten är mångt mycket underbarare, då synes dagen ligga tyst. Vackert tyst. Det endast som hörs genom dimmorna är musiken och inget annat finns.
Inget annat än frågor och undringar över vad som hände i en annan värld.
Jag kan prata grekiska. Gör det varje dag. Står i ett och annat hörn och mumlar för mig själv i min enfald. Känns bra så. Gitarrer spelar och jag pratar grekiska.
Ingen förstår. Kanske lite?
Allt finns i skallen. Mörkret och ljuset. Klockorna blöder men man kommer aldrig i tid ändå. Men jag bränner inga skepp. Grekiskan segrar.
Om man står i en skog och gräver djupa hål i marken är det viktigt att inte ramla ner i dem. För vem ska fiska upp en om man är ensam i skogen?
Fast jag är inte ensam. Jag kan ju greksiska.
som en ursäkt
nu har solen snart gått ner bakom huset. Hittade en lapp under bordet idag: ”Tja!” Var inne och letade efter min cykelnyckel. Kan inte hitta den. Sorry om jag stressar så men det är söndag och bokhandeln är inte öppen hur länge som helst. Du betyder mycket för mig också. Får se om du är kvar när jag kommer hem,. Annars hörs vi! Kram! Ps. Om du hittar nyckeln :)”
Och jag som trodde jag kunde grekiska. Och jag som trodde jag hade växt upp. Lite. Men har man grävt hål så är det ju upplagt för att bli iputtad. Tur att det finns de som fiskar upp mig.
och så segrar grekiskan ändå.
Hejdå
måndag, januari 29, 2007
Ok, eftersom jag självklart har tappat bort (jajaja, en vit lögn är väl ok?) mina böcker och därför inte kan läsa om uppsåt och annat skoj så ska jag berätta lite om jobbet istället.
Jag har jobbat i princip heltid i två veckor och samtidigt försökt plugga heltid och umgås med nära och kära. De har gått ganska bra faktiskt. Tror jag. Även om jag måste erkänna att det har varit utmattande att gå upp i ottan varje morgon och hålla igång med jobb och plugg och annat skoj fram till mörkret sedan länge lagt sig över Uppsala.
Fast det har ju varit kul också!
Men nu är det över. För alltid kanske. Chefen har fått fnatt och jag knåpar på ett nytt CV. Inte för att jag har fått sparken eller nått. Mer för att jag har börjat tröttna lite. Men men. Sånt är livet. Också.
Synd att jag egentligen trivs där bara.
Så nu vet ni det ;)
Ikväll: försöka tvinga mig att plugga sen iväg till E
Imorgon: Förhoppningsvis centralbadet med F
Självklart så har jag som den klantskalle jag är klantat till det lite igen. Jag som knegade som en galning förra och förrförra veckan missade ju självklart att registrera mig på företagsekonomin.
Aja, such is life I guess. Får helt enkelt ta det nästa termin istället. Hade dock varit sjyst att komma igång.
Näpp. Nu ska jag plugga vidare lite. Sitter och läser om uppsåt och personligt ansvar.
Ett sätt att ta lite ansvar...
söndag, januari 14, 2007
Ångestmusik.
Skyldig? Kanske.
...dansas julen ut
Vet inte varför jag bloggar, kan se att knappt nån varit inne idag. Änywej.
Igår slängde Em, M och jag ut granen. De hade barrat av den för ett par dagar sen. Den stackars granen såg helt patetisk och alkoholiserad ut där den stod där, avbarrad, med några ölburkar greppade.
Med en påtaglig (o)rädsla för att farbror blå skulle komma skyndande (o)smög vi ut på balkongen och tåg farväl av granen. Den flög tappert ner förbi de fem våningarna, studsade en gång och mötte sitt öde.
Tävling (Vinst utlovas*)
Hört talas om PKK? Förmodligen har du det, men vet du vad förkortningen står för enligt Nils Jareborg?
*vinsten måste avhämtas i Uppsala
*vinsten måste avhämtas i Uppsala
”Du är girig!!” väser hon fram. Nåja, kanske inte väser, men ändå. Är jag det?
Igår var första lektionen på processrätten. Den lille mannen med den oväntade stora rösten pekade med hela sin hand på oss stackars studenter. Detaljerna sprutade ur hans mun och en del nådde nog våra hjärnceller. Eller kanske inte. Men han verkar bra. Blev lite rädd först och funderade på hur jag skulle lyckas smita ut ur salen. Likt ulven mässade han på om terminens plågor och den tortyr som väntar oss. Ut genom fönstret kanske? För uppenbart.
Sjunger mera.
fredag, januari 12, 2007
Räknas det som skolk om man sitter på sin kammare och försöker låtsas att man inte behöver läsa något som man behöver läsa? Jag menar, skolk var ju när man inte dök upp - eller ner eller hur det nu var - till lektionerna på låg- och mellanstadiet.
Innebär det att man måste smita ut ur sin kammare för att det ska räknas som skolk?
Det vore ju olyckligt för då skulle ju skolket vara ganska tråkigt. Det skulle innebära att jag inte kan lyssna på nån musik, inte kan blogga (eller läsa andra bloggar), inte kan titta ut genom fönstret, inte kan sova, inte kan kolla på film. Sånt som jag brukar göra när jag borde plugga men inte vill.
Å andra sidan så finns det ju mycket att göra utanför dörren också. T.ex. snacka skit med korrisar eller titta ut genom köksfönstret.
Hmm, att skolka eller inte skolka, det är frågan. Äsch, lyssnar på Be true to your school med Beach Boys istället. (Och sjunger med)
Nu: tvinga mig.
Sen: Lektion i Processrätt
Ikväll: öl?
Imorgon: mer tvång...
Innebär det att man måste smita ut ur sin kammare för att det ska räknas som skolk?
Det vore ju olyckligt för då skulle ju skolket vara ganska tråkigt. Det skulle innebära att jag inte kan lyssna på nån musik, inte kan blogga (eller läsa andra bloggar), inte kan titta ut genom fönstret, inte kan sova, inte kan kolla på film. Sånt som jag brukar göra när jag borde plugga men inte vill.
Å andra sidan så finns det ju mycket att göra utanför dörren också. T.ex. snacka skit med korrisar eller titta ut genom köksfönstret.
Hmm, att skolka eller inte skolka, det är frågan. Äsch, lyssnar på Be true to your school med Beach Boys istället. (Och sjunger med)
Nu: tvinga mig.
Sen: Lektion i Processrätt
Ikväll: öl?
Imorgon: mer tvång...
torsdag, januari 11, 2007
Bara jag som tycker att det är ironiskt att man måste tvinga sig själv till att läsa om tvångsmedel? Osynliga, egengjorda bojor binder mig till mitt skrivbord.
Kanske ett fall för Europadomstolen?
Kanske ett fall för Europadomstolen?
"Benny i spegeln, han som bor i busken och han som äter frön! Han rider på regeln, han räddar kusken och bor alltid på ön. Han räddar världen utan svärden, han lever efter egna värden. kvitt bakk, kvitt bakk och kvitt bakk"
Jag tror bestämt att M är en liten poet när det kommer till kritan. Han sa att det var rap. Vad säger du R?
Jag tror bestämt att M är en liten poet när det kommer till kritan. Han sa att det var rap. Vad säger du R?
Föreläsning i straffrätt.
Den rökige föreläsaren med de vilseledande kommentarerna och en tillsynes avsaknad av humor skulle berättade om den hemliga planen. Den som journalister och (o)vetande inte hade koll på. Han berättade om varför vi skulle straffas och hur vi skulle straffas. Punkt för punkt.
Kvalitén på min källa var inte den bästa. Jag satt längst bak i salen. Snälla håll min hand. Men terminens riktlinjer är ändå enkla att förstå och vansinnigt uppoffrande att ta till sig. Uppoffrande.
- T4 skola innebära kränkning eller hot av studenters intresse och värde. CHECK!
- T4 skola förutsätta moraliskt oansvar. Oansvar må dock ej tilldelas studenten då denne saknar intelligens, om dess huvudet ligger på backen eller avstängning är ett faktum. CHECK!
- T4 skola kräva social isolering. CHECK!
- Retroaktiv inlärning till nackdel för institutionen äro ej tillåten. CHECK!
- Tentapisk skola utfärdas generellt till alla, ej mot enskilda studenter eller vilsna själar. CHECK!
- Tentapisksessionerna skola vara begripligt och bestämt odefinierade. CHECK!
- Tentapisksessionerna skola vara skrivna i sand. CHECK!
- Betygssättningen skola återspegla måttet av tentandernas förkastlighet. CHECK!
- Tentapisk bör, med hänsyn till inlärningsförmågans karaktär, alltid tillgripas i första hand eller för alla förkastliga studenter. CHECK!
- Tentapropagandan bör ej vara mildare än vad som är nödvändigt för att hålla utslagningsnivån på en orimligt tolerabel nivå.
Föreläsning i straffrätt. Men varför straffas vi?
Huvudet på bänken. Slår i bänken. Gör ont. Ont i huvudet. Paniken och stressen försöker slå sig ur, men det enda som slår är mitt huvud. Slår i bänken.
Föreläsningen i fredags bjöd på en ulv i fårakläder. Med pedagogisk stämma mässade han den ena besvärjelsen efter den andra. ”Välkommen till T4”, sa han. Välkommen till helvetet, var vad jag hörde. ”Den här terminen är svårare än T3”, fortsatte han. Du kommer dö, var vad jag hörde.
”Någon som har en kort fråga?”, avslutade han.
Ja, var finns galgen? svarade jag mumlande med pannan i bänken framför mig.
Det blir en bra termin det här?
tisdag, januari 09, 2007
Såhär efter 79 minuter har det blivit lite ljusare. 79 minuter efter. Efter att jag vaknat. Tvingade upp mig efter femton minuters halvsovande och släntrade till köket med sömn i ögonen och tvivel.
Fick ett e-mail inatt. Fel. Två. Såg dem först imorse när jag vaknade - de väntade på mig i mobilen. De kom med väntade resultat. Svart på vitt.
Jag är fortfarande trött. Men med god musik i högtalarna och goda minnen har jag suttit och läst lite. Nisse är fortfarande på villovägar så jag håller tillgodo med Per-Olle, a.k.a. Ekelöf. Den är rätt tråkigt. Men om jag ska undvika katastrofen förra terminen så måste jag. Och det ordentligt. Flera gånger om.
Det är iofs orättvist att kalla det katastrof. Särskilt med tanke på att det inte är det. Men jag kommer inte glömma. Ska inte glömma. Jag ska ta mig i kragen.
I kragen.
Det är bra. Bra det. Igår registerade jag mig i alla fall, förhandlade till mig alldeles för mycket tider på jobbet och lämnade blod. Gick bra den här gången också. Kände mig lite matt efteråt. Emellanåt. Kände mig som en duracellkanin vissa minuter också. I hjärnan. E var duktig iaf som lämnade prover. Trots de elaka syrrorna som bara klämde och skrämde.
Sen bjöd E på mat, innan vi cyklade hem till mig och kollade på film. Mer än trevligt. Mer! Även om kriget mot envisa angrepp mot min kropp fortsätter. Men tids nog, förr snarare än senare, kommer jag vinna. Kanske idag.
Men nu måste jag ju ta mig i kragen. Ska ha föreläsning från kvart över tio till fyra idag. Hur långt om helst. Både dit och föreläsningen i sig. Iaf, måste sätta fart så jag inte kommer försent till magistern.
Förresten, hamnade i samma grupp som R, min käre grannen. Hoppas han hjälper mig den här terminen. Också. Hamnade, föga otippat, i samma grupp som en J också. Vi har varit i samma grupp, mer eller mindre, sen T1. Sen så var det ju den andra J, som jag har spatserat med på juridikens väg sedan T2.
Tjollahopp.
Nu: snart (Introföreläsning, brottsbegreppet och kanske svar på varför vi har straffrätt)
Imorgon: senare (föreläsning i vilka processens (Kafka?) funktioner är och introduktion i straffrätt)
Fick ett e-mail inatt. Fel. Två. Såg dem först imorse när jag vaknade - de väntade på mig i mobilen. De kom med väntade resultat. Svart på vitt.
Jag är fortfarande trött. Men med god musik i högtalarna och goda minnen har jag suttit och läst lite. Nisse är fortfarande på villovägar så jag håller tillgodo med Per-Olle, a.k.a. Ekelöf. Den är rätt tråkigt. Men om jag ska undvika katastrofen förra terminen så måste jag. Och det ordentligt. Flera gånger om.
Det är iofs orättvist att kalla det katastrof. Särskilt med tanke på att det inte är det. Men jag kommer inte glömma. Ska inte glömma. Jag ska ta mig i kragen.
I kragen.
Det är bra. Bra det. Igår registerade jag mig i alla fall, förhandlade till mig alldeles för mycket tider på jobbet och lämnade blod. Gick bra den här gången också. Kände mig lite matt efteråt. Emellanåt. Kände mig som en duracellkanin vissa minuter också. I hjärnan. E var duktig iaf som lämnade prover. Trots de elaka syrrorna som bara klämde och skrämde.
Sen bjöd E på mat, innan vi cyklade hem till mig och kollade på film. Mer än trevligt. Mer! Även om kriget mot envisa angrepp mot min kropp fortsätter. Men tids nog, förr snarare än senare, kommer jag vinna. Kanske idag.
Men nu måste jag ju ta mig i kragen. Ska ha föreläsning från kvart över tio till fyra idag. Hur långt om helst. Både dit och föreläsningen i sig. Iaf, måste sätta fart så jag inte kommer försent till magistern.
Förresten, hamnade i samma grupp som R, min käre grannen. Hoppas han hjälper mig den här terminen. Också. Hamnade, föga otippat, i samma grupp som en J också. Vi har varit i samma grupp, mer eller mindre, sen T1. Sen så var det ju den andra J, som jag har spatserat med på juridikens väg sedan T2.
Tjollahopp.
Nu: snart (Introföreläsning, brottsbegreppet och kanske svar på varför vi har straffrätt)
Imorgon: senare (föreläsning i vilka processens (Kafka?) funktioner är och introduktion i straffrätt)
måndag, januari 08, 2007
Sitter här på min kammare, ja kammare, ty så heter de i universitetsstaden. Anyway, jag sitter här och funderar på om jag ska återuppta en gammal vana. Nåja, nu är det iofs så att jag aldrig la av den, och inte är den särskilt gammal heller, bara nåt år eller så, men återvinna den kanske?
Jag talar naturligtvis om att sitta uppe halva nätterna, filosofisera (nej, jag är inte dyslektiker, eller jo lite, men den här gången var det avsiktligt Em!). Men det kommer jag inte. Ärligt talat måste jag faktiskt lyssna på och ta in det råd som jag har försökt banka in i mitt huvud det senaste året: Att ta mig i kragen.
Har ju en lapp på dörren som manar mig.
Senare idag - jag är frestad att säga imorgon, men då skulle jag ha ljugit - ska jag registrera mig på 22p straff- och processrätt. Sen börjar äventyret.
Jag ska plugga heltid på juridikum, 50% på ekonomikum och göra min arbetsgivare lite glad. För en gångs skull. Jag jobbade knappt nåt under "väggen", dvs T3. Och det gick ju åt helvete. Så jag återupptar vanan och hoppas på forna resultat.
Sen så kommer ju fritiden också. Och den är viktigt. För att inte säga nästan viktigare. Meanwhile, lyssnar jag på Damien Rice och The Blowers Daughter.
Imorgon är det i alla fall registrering, allehanda kurslitt inköp, förhandling med chefen och tappning av blod.
JAJUSTE! LÄMNA BLOD!!!
Hmm, synd att inte alla kan bara. Det är ju för jävligt!
Det här var ju inte bra. Nu sitter jag här likt förbannat. Fy mig! Så nu ska jag knoppa.
Imorgon (jajaja, jag vet, idag): Registrering, tappa blod
Jag talar naturligtvis om att sitta uppe halva nätterna, filosofisera (nej, jag är inte dyslektiker, eller jo lite, men den här gången var det avsiktligt Em!). Men det kommer jag inte. Ärligt talat måste jag faktiskt lyssna på och ta in det råd som jag har försökt banka in i mitt huvud det senaste året: Att ta mig i kragen.
Har ju en lapp på dörren som manar mig.
Senare idag - jag är frestad att säga imorgon, men då skulle jag ha ljugit - ska jag registrera mig på 22p straff- och processrätt. Sen börjar äventyret.
Jag ska plugga heltid på juridikum, 50% på ekonomikum och göra min arbetsgivare lite glad. För en gångs skull. Jag jobbade knappt nåt under "väggen", dvs T3. Och det gick ju åt helvete. Så jag återupptar vanan och hoppas på forna resultat.
Sen så kommer ju fritiden också. Och den är viktigt. För att inte säga nästan viktigare. Meanwhile, lyssnar jag på Damien Rice och The Blowers Daughter.
Imorgon är det i alla fall registrering, allehanda kurslitt inköp, förhandling med chefen och tappning av blod.
JAJUSTE! LÄMNA BLOD!!!
Hmm, synd att inte alla kan bara. Det är ju för jävligt!
Det här var ju inte bra. Nu sitter jag här likt förbannat. Fy mig! Så nu ska jag knoppa.
Imorgon (jajaja, jag vet, idag): Registrering, tappa blod
söndag, januari 07, 2007
lördag, januari 06, 2007
Idag kom grabbarna grus Ver. 1.2 hem. Bankade på dörren som om att det brann. Hittade båda två, med gigantiska väskor, utanför dörren och en kamera som R tryckte upp i ansiktet på mig. Jag, sömndrucken, fattade knappt vad det var som hände. Fick en tröja också. Riktigt kul att ha de hemma igen, mycket roligare så.
Middagen igår gick utmärkt, även om mitt lilla bombnedslag gjorde det lite svårare att äta. Men shit happens. Tände en massa ljus i köket och bjöd på vin. Hur trevligt som helst!
Har även lyckats lyssna lite mer till Fibes, Oh Fibes! som jag såg på V-Dala förra terminen. Ganska sköna låtar. Just nu diggar jag Can’t be so och Get up. Diggar.
Och denna dagen, vad ska den bjuda på? Ska ta en promenix med E lite senare och sen är oklart. Em snacka nåt om att se nån film, men får se.
Idag: promeneramedmera
Imorgon: plugga och fika med R.
fredag, januari 05, 2007
Nisse är försvunnen, ingen vet var han är. Damerna på bokhandeln hade dock gaskat upp sig idag och tog sig tid. De plockade fram förstoringsglasen och handskarna för att göra ett gediget undersökningsarbete: knappa på datorn.
Resultatet blev att de tog mitt telefonnummer och lovade höra av sig när Nisse dyker upp.
Om han nu gör det…
Så jag släntrade för hundrade gången ut ur det stora köpebibliotekets gap, ner för rulltrappan och ut i den stora världen.
Handlade mat och slängde in tvätten i några maskiner nere i tvättstugan.
Snackade lite med amerikanen i korridoren också. Ni vet han som är lite småtråkig och ”mostly just agree with stuff”. Intressant att uppdatera sig lite om amerikansk inrikespolitik dock. Allt från planerna på att släppa embargot mot Kuba via kongressens nya arbetssätt till Hillarys (påstådda) republikanism…
Mellan makaronerna blev jag utbildad.
Men nu är det mer städ på gång!
Nu får de för fan ta och ge sig!! Hissa vit flagg och gömma sig i sina bunkrar! Jag kommer ju trilla dit om inte annars! Om de inte lägger av snart kommer jag fylla i en sån där ansökan och skicka in den till dem som de verkar vilja!
Det är ju som att de förföljer mig, matar mig med propaganda och prompt ska inlemma mig i deras system. Och jag har bara en sak att säga, absolut en sak att säga! En sak! Jag faller nästan för det! Som tur är så är sista ansökningsdag snart här vilket betyder att jag inte kommer hinna att ansöka… Hihi, tji fick ni!
Jag har ett annat problem också: ett bombnedslag på min överläpp. Men inte att göra så mycket åt. Tyvärr.
Nu ska jag strax kila in till Akademibokhandeln och höra med dem om de har hittat några böcker nere på lagret eller om jag måste vänta tills nästa årtusende. Ganska ironiskt när man tänker på det. Inne i ena hörnet i denna smått gigantiska bokhandel som är grundad nån gång för artonhundra år sen finns det högar av böcker. Hur mycket som helst. Hur måga som helst. Juridik av alla dess sorter författade av halva Sveriges juristkår. Men inte ett, ETT, enda exemplar av Mr Nisse Jareborgs Allmän Kriminalrätt.
Som att jag iofs inte redan har tillräckligt med böcker...
Slokörad har jag därför drivit mig själv bort från den gigantiska bokshoppens innersta hörn, ut i gallerian ett flertal gånger de senaste veckorna. Men man ska inte gråta över spilld mjölk. Särskilt när mjölken inte finns och man därför sluppit fläckarna.